I morse kom matte ner tidigt, tog på sig stövlarna, jackan och sa: :Nu kommer Annika!. Hörde jag rätt? Min roliga skogspromenadkompis? Henne har jag inte sett på jättelänge.... Jag kastade mig upp vid fönstret och tittade ut. Mycket riktigt. Där kom hon! Hurra vad glad jag blev! Jag kastade mig ut i hallen, skällde som en tok på matte så hon skulle släppa ut mig.
-Skynda dig!skällde jag hela tiden.
När Annika kommer blir det alltid jättelång promenad. Det vet jag. Jag blir så jätteglad när jag ser henne.
Matte tycker också det är trevligt när vi är tre tjejer på promenad. Vi går där och småpratar med varandra och har det allmänt trevligt. Riktigt tjejsnack skulle jag kalla det.
8 km blev det. Skönt var det.
Nu ligger jag på min fäll efter att ha hört matte stöka i köket i flera timmar. Det luktar choklad. Det får ju inte jag äta, men jag har stulit lite. Hon tappar på golvet, och sölar alldeles förskräckligt. Tur för mig att jag har nosen i golvet. Den är nog frisk nu för jag har hittat jättemycket chokladsmulor.
Promenad och choklad, det kan göra en hundtjej glad!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar